En riktig vän

Jag sådde några blommor
en för varje vän,
jag tror att det var fyra
men särkilt minns jag en.

Det blev sen höst och vinter
och blommorna de dog,
på våren kom de åter men bara
tre stod kvar och log.

Så kom då regnet
med moln så stora grå
och nästa gång jag fann dem
så var de bara två.

Så kom då solen
med allt det ljus det har
och plötsligt stod där ensam
en liten blomma kvar.

Du härdades i solen,
du drunknade i regn,
men ett är ändå säkert.
Du är en riktigt vän!
 
 
 
Marika

Ååå vilken fin dikt 😊